Kreditförbudet och spellagen: vad förändras på den svenska spelmarknaden 2026

Regeringen lade i september 2025 fram en proposition om ett utvidgat förbud mot spel på kredit. Förslaget innebär att licensierade operatörer inte får tillåta eller medverka till att insatser finansieras med lånade pengar. Lagändringen, som planeras träda i kraft den 1 april 2026, är en av flera åtgärder som ritar om spelmarknadens villkor. Parallellt med kreditförbudet pågår en bredare översyn av spellagen som kan få mer långtgående konsekvenser för hela branschens struktur.

Från riktningskriterium till deltagarkriterium

Det nuvarande kreditförbudet i spellagen har begränsad räckvidd. Det omfattar bara krediter som erbjuds direkt av licenshavaren vid köptillfället, inte lån från tredje part som används för att sätta in pengar. Regeringens nya förslag breddar ansvaret: operatörer ska aktivt förhindra att spel finansieras med kredit, oavsett varifrån pengarna kommer. Samtidigt pågår en separat utredning av spellagens tillämpningsområde. Utredaren Marcus Isgren föreslog i september 2025 att det så kallade riktningskriteriet ersätts med ett deltagarkriterium, vilket skulle innebära att alla onlinespel som svenskar kan delta i omfattas av lagen, oavsett var operatören har sitt säte.

Förändringen adresserar ett problem som Riksrevisionen lyfte i sin granskning 2024. Rapporten konstaterade att Spelinspektionens tillsyn inte har varit tillräckligt effektiv, med få inspektioner och bristande uppföljning av identifierade brister. Bland annat pekade granskningen på att myndigheten under perioden 2019–2023 genomförde förhållandevis få platsbesök och att sanktionsavgifterna sällan stod i proportion till överträdelsernas allvar. Genom att bredda lagens räckvidd får myndigheten fler verktyg att agera mot aktörer som i dag faller utanför regelverket, samtidigt som licensierade operatörer får tydligare spelregler. Ett deltagarkriterium skulle i praktiken innebära att utländska sajter som riktar sig till svenska spelare inte längre kan hävda att de verkar utanför svensk jurisdiktion enbart för att serverinfrastrukturen står i ett annat land.

Spelvanorna bakom siffrorna

Spelinspektionens undersökning Allmänheten om spel 2025, genomförd i november med forskningsföretaget Lysio Research, visar att 72 procent av svenskarna har spelat om pengar under det senaste året. Trav och sportspel ökade tydligast, medan andelen som anser att branschen tar tillräckligt samhällsansvar steg från 7 till 18 procent. Siffrorna tyder på att den licensierade marknaden vinner förtroende, om än från en låg nivå. Att förtroendet har mer än fördubblats på relativt kort tid kan tolkas som att omregleringen trots sina brister har haft viss effekt – regleringens blotta existens signalerar till konsumenten att staten tar ansvar för marknaden.

Den totala omsättningen på den reglerade spelmarknaden nådde 6,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2025. Kommersiellt onlinespel och vadhållning stod för 67 procent av den summan, medan statliga aktörer stod för resterande andel. Bakom aggregaten döljer sig en marknad där konsumenterna rör sig mellan olika format och sällan är lojala mot en enda operatör. Samma person som spelar trav på lördagen kan besöka ett casino på nätet på kvällen. Operatörer som erbjuder bredd i sitt utbud fångar den rörligheten bättre än de som specialiserar sig på en enda vertikal. Den breda konsumtionsprofilen gör också att regleringsåtgärder som riktas mot en spelform – exempelvis kreditförbudet – får konsekvenser som sprider sig över hela produktpaletten.

Vad kreditförbudet förändrar i praktiken

För konsumenten innebär det utvidgade kreditförbudet att det blir svårare att finansiera spel med pengar man inte har. Det är en åtgärd riktad mot den lilla men sårbara gruppen spelare som hamnar i skuldfällor, och den bygger på insikten att tillgången till snabb kredit i kombination med spelens omedelbara karaktär kan skapa en destruktiv spiral. Branschföreningen för Onlinespel, BOS, välkomnade översynen av spellagen men påpekade att regleringen måste balanseras så att licensierade aktörer inte missgynnas gentemot olicensierade som inte följer reglerna. Argumentet är inte nytt: sedan omregleringen 2019 har licensierade bolag upprepat att asymmetrisk reglering riskerar att driva spelare till olicensierade alternativ, vilket underminerar hela syftet med licenssystemet.

Balansen mellan konsumentskydd och marknadens funktionalitet har varit den centrala spänningen sedan omregleringen 2019. Kreditförbudet är ett steg mot starkare skydd. Deltagarkriteriet, om det genomförs 2027 som föreslagits, är ett annat. Tillsammans skapar de en marknad där licensierade operatörer konkurrerar på mer lika villkor, förutsatt att tillsynen skärps i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Spelinspektionens egen statistik visar att svenskarnas förtroende för branschen ökar, men 18 procent är fortfarande långt från majoritet. Att andelen som uppger problematiskt spelande ligger relativt stabilt tyder på att de befintliga skyddsmekanismerna – Spelpaus, insättningsgränser och bonusbegränsningar – har haft en viss effekt men inte räcker för att lösa hela problemet. Regelverkets nästa steg avgör om den siffran fortsätter uppåt och om den svenska modellen lyckas med sitt dubbla uppdrag: att skydda sårbara spelare utan att strypa en marknad som majoriteten av befolkningen använder utan problem.