Orderkross från ABB gör bolaget störst i Norden

ABB:s börsvärde nådde ungefär 1 600 miljarder kronor efter den senaste kvartalsrapporten och passerade därmed Novo Nordisk som det mest värdefulla nordiska bolaget. Totalavkastningen det senaste året landade på 77 procent. Orderkrossen från ABB bekräftar en bredare trend i verkstadsindustrin, men den verkligt intressanta frågan handlar inte om att bolaget slog analytikernas förväntningar, utan om vad som driver den strukturella efterfrågan bakom siffrorna.

Datacenter och energiomställning fyller orderboken

Två parallella investeringscykler sammanfaller just nu på ett sätt som sällan inträffar. Den ena är den massiva utbyggnaden av datacenterkapacitet globalt, driven av AI-infrastruktur. Den andra är energiomställningen, där elnät, industriautomation och förnybar energi kräver ny utrustning i stor skala.

Hos ABB syns det tydligast i datacenter-segmentet, där orderingången ökade med tresiffriga tal. En enskild order inom affärsområdet Process Automation, värd cirka 600 miljoner dollar netto, illustrerar skalan. Organisk ordertillväxt i Nord- och Sydamerika nådde 48 procent, en siffra som är svår att förklara med konjunktur allena.

Mönstret påminner om den investeringsvåg som drog genom telekomindustrin i slutet av 1990-talet, med en avgörande skillnad: den nuvarande efterfrågan på datacenterutrustning är kopplad till konkret kapacitetsbrist, inte till spekulativ utbyggnad. Hyperscale-bolag som Microsoft, Amazon och Google har alla kommunicerat investeringsprogram i hundramiljardersklassen, och ABB:s elektrifierings- och automationsprodukter sitter i hjärtat av den infrastrukturen.

Atlas Copco bekräftar att trenden är strukturell

ABB:s siffror hade kunnat avfärdas som en engångseffekt om inte Atlas Copcos rapport hade visat samma mönster. Den svenska verkstadskollegan rapporterade organisk orderingångstillväxt på 26 procent i andra kvartalet, jämfört med analytikernas förväntade 10,6 procent. Justerat rörelseresultat landade på 9 455 miljoner kronor, även det över konsensus.

Atlas Copco pekar specifikt på halvledarindustrin som drivkraft. Tillverkare av chip investerar i ny kapacitet, delvis för att möta AI-efterfrågan, delvis som respons på de geopolitiska incitamenten att flytta produktion närmare hemmamarknader. För Atlas Copco, vars vakuumteknik och kompressorer är standardutrustning i chipfabriker, innebär det fulla orderböcker.

Att två av Europas största verkstadsbolag samtidigt slår förväntningarna med så bred marginal gör det svårare att reducera utvecklingen till bolagsspecifika faktorer. Det handlar om en industriell investeringscykel som berör energi, digitalisering och halvledare parallellt.

Marginalerna håller, med undantag

Stark ordertillväxt kan ibland dölja marginalpress, särskilt om bolag tvingas erbjuda rabatter för att vinna kontrakt. ABB:s operationella EBITA-marginal på 19,2 procent, marginellt över väntade 19,0, tyder på att bolaget har tillräcklig prismakt för att växa utan att ge avkall på lönsamheten.

Book-to-bill-kvoten landade på 1,10. En kvot över 1,0 innebär att fler ordrar kommer in än vad bolaget fakturerar under samma period, vilket bygger en allt större orderstock. För investerare fungerar det som en framåtblickande indikator: intjäningskapaciteten de kommande kvartalen förstärks. Men det skapar också en förväntansbild som blir svår att uppfylla om investeringscyklerna mattas av.

Undantaget i ABB:s rapport är Machine Automation, där marginalerna pressats. Segmentet möter hårdare konkurrens och svagare efterfrågan från delar av den traditionella tillverkningsindustrin. Det illustrerar en viktig poäng: orderkrossen från ABB drivs av specifika tekniksegment, inte av en jämn medvind över hela verksamheten.

Europas FoU-gap skapar en paradox

ABB:s och Atlas Copcos ordertillväxt sker parallellt med att Europa halkar efter i forsknings- och utvecklingsinvesteringar. Enligt EU:s Industrial R&D Investment Scoreboard ökade EU-baserade företag sin FoU-investering med 2,9 procent nominellt under 2024, jämfört med 7,8 procent i USA och 8,1 procent i övriga världen. Av de globala topp 2 000 FoU-investerarna stod EU-företag för 16,2 procent av den totala satsningen.

Paradoxen är att nordiska verkstadsbolag levererar rekordsiffror trots att deras hemmamarknad investerar mindre i forskning och utveckling jämfört med konkurrentregioner. Förklaringen ligger delvis i att ABB och Atlas Copco har merparten av sin försäljning utanför Europa, ABB:s amerikanska orderbok växer snabbast, och delvis i att de säljer infrastrukturprodukter som behövs oavsett var slutkunden investerar i FoU. Men om Europa fortsätter att halka efter i halvledar- och mjukvaruinvesteringar riskerar de att förlora inflytande i just de värdekedjor som nu genererar ordertillväxt.

Premiumvärdering på prov

ABB handlas till en värdering som prisar in fortsatt tvåsiffrig tillväxt. Den som köper aktien på dessa nivåer satsar på att datacenter-utbyggnaden, halvledarinvesteringarna och energiomställningen inte är en tillfällig topp utan ett nytt normalläge. De senaste kvartalsrapporterna ger stöd för den tesen, men det finns varningssignaler. Handelstullar mellan USA och Kina kan förändra investeringsflöden snabbt, och ABB:s 48-procentiga tillväxt i Amerika är delvis beroende av politiska beslut som kan skifta.

Den mest relevanta frågan framåt är inte om ABB kan fortsätta att ta ordrar i den här takten, det kan bolaget sannolikt inte kvartalsvis i all evighet. Frågan är om det som levereras ur den nuvarande orderstocken genererar tillräcklig lönsamhet för att motivera ett börsvärde som nyligen passerade alla nordiska konkurrenter. En book-to-bill på 1,10 ger bolaget ungefär fyra till sex kvartal av intäktsvisibilitet. Det är en bekväm position så länge marginalerna i de mest lönsamma segmenten inte urholkas av leveransflaskhalsar eller prispress.