Stigande kostnader bakom resultatmiss från SSAB

SSAB redovisade ett rörelseresultat på 2 695 Mkr för andra kvartalet, en ökning med 26 procent mot samma period förra året. Analytikerna hade räknat med runt 2 850 Mkr, vilket gör det till en tydlig resultatmiss från SSAB. Men förklaringen handlar inte om vikande efterfrågan. Den handlar om en kostnadsstruktur som växer nästan lika snabbt som intäkterna.

Prisökningar och förbättrad produktmix lyfte rörelseresultatet med 590 Mkr under kvartalet. Samtidigt ökade fasta och rörliga kostnader med sammanlagt 445 Mkr. Nästan 75 procent av prisvinsten gick alltså åt till att täcka högre kostnader. Det är den siffran som förklarar gapet mellan förväntning och utfall bättre än något annat i kvartalsrapporten.

Kostnadsbryggan som förklarar SSAB:s resultatmiss

Att ett stålbolag höjer priser och ändå missar estimat verkar motsägelsefullt. Men kvartalsresultatet bryts ned tydligare genom den så kallade kostnadsbryggan, alltså hur varje enskild faktor bidrar till resultatförändringen.

Tre kostnadsposter satte press under andra kvartalet:

• Råvaror blev dyrare. Skrot, kokskol och legeringsmetaller steg i pris, drivet av global efterfrågan och logistikflaskhalsar som inte avtagit sedan förra året.
• Energikostnader fortsatte att belasta verksamheten, framför allt i de nordiska ugnar som kräver stora mängder el.
• Transport och logistik ökade i takt med att fraktraterna steg på flera av SSAB:s exportmarknader.

Ingen av dessa poster är tillfällig. Skrotstålpriser har stigit strukturellt i takt med att cirkulär ekonomi driver upp efterfrågan på sekundärt stål. Det gör att SSAB:s prisökningar delvis kanaliseras vidare till leverantörsleden snarare än till den egna marginalen.

Europe bär 93 procent av förbättringen

Den mest slående detaljen i kvartalsrapporten är inte missen i sig. Det är var tillväxten kommer ifrån. SSAB:s europadivision ökade sitt rörelseresultat från 110 Mkr till 624 Mkr, en förbättring på 514 Mkr. Koncernens totala resultatlyft under kvartalet var 555 Mkr. Europe stod alltså för 93 procent av hela uppgången.

Det innebär att resten av koncernen i praktiken stod stilla eller backade. Americas bidrog marginellt. Och divisionens flaggskepp, Special Steels, gick åt fel håll.

En vinstförbättring som vilar på en enda division är per definition bräcklig. Om europamarknaden kyls av under hösten, till exempel genom svagare orderingång från fordonsindustrin eller bygg, finns inget annat ben att stå på.

Special Steels tappade marginal trots volymtillväxt

Special Steels är SSAB:s höglönedivision. Här tillverkas slitstål, höghållfast stål och andra nischprodukter med betydligt högre marginal än standardplåt. Divisionen har historiskt fungerat som bolagets resultatmotor.

Under andra kvartalet ökade leveranserna med 10 procent och omsättningen med 11 procent. Rörelseresultatet föll ändå, från 1 480 Mkr till 1 446 Mkr. Det är en marginalkontraktion som signalerar att även premiumsegmentet drabbas av det generella kostnadstrycket. Kostnaden per ton stiger snabbare än vad bolaget kan kompensera genom prishöjningar till sina nischkunder.

Det gör att analytiker som extrapolerar Special Steels historiska marginalprofil riskerar att överskatta framtida intjäning. Divisionen verkar ha nått en tröskel där volymtillväxt inte längre automatiskt innebär resultatförbättring.

Tredje kvartalet börjar med motvind

SSAB:s egen guidning för innevarande kvartal pekar nedåt. Bolaget väntar sig att leveranserna faller med mer än 10 procent i både Special Steels och Europe jämfört med andra kvartalet. Samtidigt belastas perioden av planerade underhållsstopp som kostar uppskattningsvis 800 Mkr, fördelade på Americas (390 Mkr), Europe (310 Mkr) och Special Steels (100 Mkr).

Underhållskostnaderna är i sig inte ovanliga. SSAB genomför periodiskt stopp i sina masugnar och ljusbågsugnar, och fjärde kvartalet förra året belastades med hela 1 020 Mkr i underhåll enligt bolagets bokslutskommuniké för 2025. Men kombinationen av lägre volymer, bestående kostnadstryck och stora underhållsutgifter gör tredje kvartalet till en svår ekvation.

Omställningen kräver kapital i en pressad marknad

SSAB planerar investeringar på runt 13,5 miljarder kronor under året. En stor del går till omställningen mot fossilfritt stål genom Hybrit-samarbetet, där koks ersätts med vätgas i reduktionsprocessen. Det är en industriell satsning som saknar motstycke i europeisk stålindustri.

Nettokassan sjönk till 8,6 miljarder kronor vid kvartalets slut, jämfört med 10,9 miljarder ett år tidigare. Hela helåret 2025 gav ett rörelseresultat på 6 116 Mkr, ned från 7 860 Mkr året innan. Bolaget finansierar alltså sin omställning i en period då resultatnivåerna sjunker och kassaflödet krymper.

Det behöver inte vara ett problem så länge den finansiella uthålligheten räcker. Men marginalen för misstag har minskat. Om marknaden försvagas ytterligare under andra halvåret tvingas SSAB välja mellan investeringstakt och balansräkningsstyrka. Det valet har bolaget hittills sluppit göra, och aktieägare som räknat med att det aldrig skulle behövas gör klokt i att följa kassaflödesutvecklingen kvartalsvis snarare än att stirra på toplinjetillväxten.