Danska räknesystemet och varför det är så speciellt

Det danska räknesystemet är känt för att vara en riktig utmaning, inte minst för oss svenskar. När du hör någon räkna till hundra på danska kan det kännas som att logiken helt försvunnit efter fyrtio. Ändå finns det faktiskt en tydlig struktur, även om den skiljer sig markant från den svenska. För att du ska förstå hur det fungerar behöver vi börja från grunden och sedan steg för steg gå igenom hur talen byggs upp, varför de låter som de gör och vad det historiska ursprunget är. Då kommer du snabbt märka att det danska räknesystemet inte är så mystiskt som det verkar vid första anblick.

Hur fungerar det danska räknesystemet

Till en början är det danska systemet ganska lätt att känna igen. Siffrorna noll till tio på danska låter nästan som på svenska. Även talen mellan tio och tjugo känns bekanta. Problemen börjar först på riktigt när talen efter fyrtio dyker upp.

Grunden till förvirringen ligger i att danskarna använder sig av ett äldre system som bygger på tjog, alltså 20. Ett tjog på danska kallas snese, och många av talen från femtio och uppåt har skapats utifrån multiplar av tjugo:

• Tres (60) betyder tre gånger tjugo
• Firs (80) står för fyra gånger tjugo
• Halvtreds (50) betyder två och en halv gånger tjugo

Genom att känna till det här systemet blir det plötsligt mer begripligt varför talen heter som de gör.

Danska räknesystemet ursprung

Det danska räknesystemet har sitt ursprung i en gammal tradition av tjogräkning som användes i stora delar av Europa under medeltiden. Många varor såldes i tjugotal, och därför var systemet praktiskt.

När tjogräkningen försvann ur andra språk levde den kvar i danskan. Det är därför vi får ord som halvfjerds (70) för tre och en halv tjog och halvfems (90) för fyra och en halv tjog.

Att räkna till 100 på danska

För att få grepp om det danska räknesystemet är det bäst att gå igenom talen steg för steg. Här är en översikt i listor som gör det enklare att följa.

Talen 0 till 20

• 0 = nul
• 1 = en
• 2 = to
• 3 = tre
• 4 = fire
• 5 = fem
• 6 = seks
• 7 = syv
• 8 = otte
• 9 = ni
• 10 = ti
• 11 = elleve
• 12 = tolv
• 13 = tretten
• 14 = fjorten
• 15 = femten
• 16 = seksten
• 17 = sytten
• 18 = atten
• 19 = nitten
• 20 = tyve

Talen 21 till 40

Efter tjugo börjar det skilja sig från svenskan. På danska säger man inte ”tjugoett” utan i stället en og tyve, alltså ”ett och tjugo”. Samma princip används för alla tvåsiffriga tal över tjugo.

• 21 = en og tyve
• 22 = to og tyve
• 23 = tre og tyve
• 30 = tredive
• 37 = syv og tredive
• 40 = fyrre

Talen 50 till 70

• 50 = halvtreds
• 54 = fire og halvtreds
• 59 = ni og halvtreds
• 60 = tres
• 65 = femogtres
• 70 = halvfjerds
• 75 = femoghalvfjerds

Talen 80 till 100

• 80 = firs
• 83 = treogfirs
• 90 = halvfems
• 92 = to og halvfems
• 99 = nioghalvfems
• 100 = hundrede

Uttalets utmaningar

En annan anledning till att danska räkneord kan kännas svåra är uttalet. Några exempel:

• 8 = otte → uttalas ungefär som ”åtte”
• 16 = seksten → uttalas ungefär som ”sajsten”
• 17 = sytten → uttalas ungefär som ”sötten”
• 18 = atten → uttalas ungefär som ”atten”
• 30 = tredive → uttalas ungefär som ”trädve”
• 70 = halvfjerds → uttalas ungefär som ”halfjärs”
• 90 = halvfems → uttalas ungefär som ”halfems”

Genom att öva med ljudfiler eller danska filmer blir det lättare att vänja sig vid de skillnader som annars kan skapa förvirring.

Konkreta exempel i vardagen

När du vistas i Danmark kommer du ofta stöta på de här talen:

• En kaffe kostar nioghalvtreds kroner (59 kr).
• Ett par skor kan gå på tohundrede og treoghalvfjerds kroner (273 kr).
• Ett kvitto kan visa etthundrede femoghalvfems (195).