Illegal arbetskraft i byggbranschen kan kosta beställaren dyrt
Regeringen föreslår att den som beställer ett bygge ska kunna dömas om underentreprenörer använder illegal arbetskraft i byggbranschen. Byggbranschen tar avstånd: Byggföretagen kallar förslaget slappt och menar att staten skjuter ansvaret vidare till köparen i stället för att själv kontrollera. Förslaget presenterades den 18 september 2026.
Vad förslaget innebär för beställare
Under det nya förslaget riskerar en beställare straff om en underentreprenör på bygget använder illegal arbetskraft, även om beställaren inte kände till det. Ansvaret knyts alltså till köpet av tjänsten, inte till anställningen.
Fokus flyttas från dem som rekryterar och betalar arbetarna till dem som köper arbetet. För byggherrar och fastighetsägare blir det en ny juridisk risk i varje upphandling.
Det är oklart vilken straffskala som gäller och var gränsen för beställarens ansvar går. Den som planerar ett större projekt bör fråga sin jurist hur avtalen påverkas. Hårdast slår förslaget sannolikt mot beställare som köper mycket bygg men saknar egen kontrollapparat, till exempel mindre fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar med stora renoveringar.
Vanliga privatpersoner som anlitar en hantverkare till badrummet berörs i första hand inte av själva lagtexten, men däremot av priset. Kontroller kostar, och de kostnaderna brukar hamna i offerten, ungefär som andra poster i ett husbygge.
Varför långa underentreprenörkedjor är ett problem
En beställare kan inte enkelt kontrollera vem som arbetar på bygget när arbetet går genom flera led av underentreprenörer. Femte eller sjätte ledet ligger i praktiken utom räckhåll för köparen.
Så långt kan en UE-kedja gå
Tabellen är ett exempel, inte en mätning:
| Led | Vem | Avtal med beställaren | Vad beställaren realistiskt ser |
|---|---|---|---|
| 1 | Huvudentreprenör | Direkt | Avtal, försäkringar, F-skatt |
| 2 | Underentreprenör (t.ex. stomme) | Inget | Namn i en UE-förteckning, om sådan krävs |
| 3 | Underentreprenör till led 2 | Inget | Ofta bara via huvudentreprenörens uppgifter |
| 4 | Bemanning eller specialist | Inget | Personer i personalliggaren, sällan avtalen |
| 5–6 | Mindre firmor eller enskilda | Inget | I praktiken ingenting utöver närvaro på plats |
Varför det blir svårare att hålla koll ju längre kedjan är
För varje led försvinner beställarens insyn i anställningsavtal, löner och arbetstillstånd, eftersom avtalet finns mellan två företag längre ner i kedjan. Kedjan blir också svårare att följa när arbetet går från uppdrag till uppdrag med kort varsel. Då hinner nya firmor kopplas in innan någon har granskat dem. Det är också i de sista leden som arbetarna oftast står svagast, med sämst villkor och minst möjlighet att protestera.
Beställaren kan alltså straffas för något hen saknar verktyg att se. Redan nu går det att begränsa antalet led i avtalet och kräva godkännande innan nya underentreprenörer kopplas in. Det minskar flexibiliteten men ger bättre kontroll.
Byggföretagen kritiserar staten för feg ställning
Byggföretagen menar att regeringen flyttar ansvaret från myndigheter och arbetsgivare till köparen, i stället för att staten själv tar tag i kontrollen av arbetslivskriminaliteten.
Det är arbetsgivaren som anställer utan tillstånd, och det är myndigheterna som har befogenheter att granska och ingripa. Om beställaren riskerar straff kan tyngdpunkten hamna fel. Företaget som anställde den illegala arbetskraften behöver inte möta mer kontroll än i dag, medan köparen får bära en risk den har små möjligheter att påverka. Branschen vill att ansvaret ska ligga hos den som anställer och att staten ska sköta tillsynen.
Är du privatperson räcker det att anlita en seriös firma och kräva skriftlig offert, men beställer du byggprojekt i större skala bör du redan nu se över hur många led dina avtal tillåter.
Publicera kommentar