Häktade tonårsflickor avslöjar gängens förändrade rekrytering

Kriminella nätverk har länge rekryterat tonårspojkar. Nu visar häktningen av fyra flickor i 15-årsåldern, misstänkta för gängmord söder om Stockholm, att rekryteringsmönstret har förändrats. Flickorna lockades enligt polisen in med smink och kläder. Det är en strategi som skiljer sig markant från hur pojkar traditionellt har värvats, och den oroar polis och socialtjänst i flera kommuner.

Samtidigt pågår en parallell utveckling på sociala medier där unga, både flickor och pojkar, dokumenterar och sprider våldshandlingar öppet. Sammantaget pekar det mot att gränserna för vilka som dras in i grov kriminalitet håller på att flyttas.

Smink och kläder som ingång till kriminella kretsar

Rekrytering av pojkar till gäng har historiskt följt ett relativt känt mönster. Kontant ersättning, status i kvarteret och löften om snabba pengar har varit de vanligaste lockbetena. Det polisen nu beskriver i södra Stockholm är något annat. Flickor i högstadieåldern erbjuds livsstilsprodukter, kläder, smink, accessoarer, som första steg i en relation med nätverket.

Metoden bygger på att skapa ett beroendeförhållande gradvis. Gåvorna skapar en känsla av tillhörighet och tacksamhetsskuld som gör det svårare att säga nej när kraven eskalerar. Kommunpolis Martin Hedman i Älvsjö har bekräftat att det redan genomförts flera lyckade rekryteringsförsök med just den tekniken.

Skillnaden mot pojkrekryteringen handlar delvis om synlighet. En tonårspojke som plötsligt har mycket kontanter väcker uppmärksamhet hos föräldrar och skola. En flicka som börjar använda nytt smink eller bär nya kläder gör det sällan. Det gör rekryteringen svårare att upptäcka i ett tidigt skede.

Sociala medier gör våldet till underhållning

Parallellt med att gängen breddar sin rekrytering har en TikTok-trend kallad ”Fantasy Premier League” spridit sig bland unga i Sverige. Trots det oskyldiga namnet handlar det inte om fotboll. Deltagare tilldelas poäng baserat på vilka straff de utför mot andra ungdomar, och handlingarna dokumenteras på video.

Polisen i Lerum har upprättat fem anmälningar kopplade till trenden. Enligt områdespolis Niklas Lindroth rör anmälningarna ungefär femton unga som i flera fall är både brottsoffer och gärningsmän. Straffen som dokumenterats inkluderar piskrapp med bälten, sexuella förnedringar och att tvinga någon att krypa kopplad som hund. Det handlar alltså om handlingar som juridiskt klassas som normalgradsmisshandel eller värre.

Skolledare Dan Halldin har beskrivit trenden som en nationell problematik som förekommer på skolor över hela landet. Det innebär att de fem anmälningarna i Lerum sannolikt bara representerar en bråkdel av den faktiska omfattningen.

Gränsen mellan grupptryck och samtycke

En juridisk komplikation med TikTok-trenden är frågan om frivillighet. Vissa deltagare hävdar att de gick med på att bli ”straffade” som en del av leken. Men polisen ifrågasätter om ett sådant samtycke är meningsfullt när grupptrycket är så starkt att alternativet innebär social utfrysning eller repressalier. För ungdomar under 15 år saknar samtyckesfrågan dessutom juridisk relevans på samma sätt, eftersom de inte kan dömas till straff. Istället hamnar ansvaret hos socialtjänsten.

Rättsliga konsekvenser för unga gärningspersoner

I Sverige kan ungdomar under 15 år inte åtalas. Det betyder att de fyra häktade flickorna, som alla är runt 15, befinner sig i en juridisk gränszon. Är de under 15 vid gärningstillfället hanteras ärendet av socialtjänsten. Är de över 15 kan de åtalas, men påföljderna skiljer sig kraftigt från vuxna.

Ett jämförbart fall från förra året illustrerar vad som kan hända vid fällande dom. En 17-årig pojke kopplad till konflikten mellan Sätra och Bredäng dömdes av hovrätten till nio års fängelse för ett mord begånget den 7 mars 2024. Det var ett ovanligt långt straff för en minderårig och speglar hur allvarligt domstolarna börjat se på gängmord där unga är inblandade.

Men straffrättsliga åtgärder i efterhand löser inte rekryteringsproblemet. Att en 15-åring hamnar i häkte innebär att hela kedjan dessförinnan har misslyckats: familj, skola, socialtjänst och polis.

Miljardsatsningar som ska bryta kedjan

Regeringen och Socialstyrelsen har insett att tidiga insatser behövs. För i år fördelade Socialstyrelsen 148 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner som arbetar med barn som riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Pengarna riktas specifikt mot förebyggande arbete, inte mot insatser efter att brott begåtts.

Centralt i det förebyggande arbetet är den så kallade Bob-samverkan. Det är en nationell struktur där polisen leder arbetet med att identifiera individer i riskzonen. Socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård kopplas sedan in för att genomföra individuella handlingsplaner. Tanken är att ingen enskild myndighet ska bära hela ansvaret.

Frågan är om strukturen är anpassad för den nya verkligheten. Bob-samverkan utvecklades med fokus på pojkar i socialt utsatta områden. Om gängen nu aktivt rekryterar flickor genom livsstilsprodukter i områden som Älvsjö, som inte traditionellt förknippas med gängkriminalitet, riskerar de befintliga modellerna att missa en hel grupp.

Vad som faktiskt behöver förändras

Att flickor i högstadieåldern häktas misstänkta för gängmord är inte en isolerad händelse som kan förklaras bort. Det är en signal om att rekryteringsstrategierna har breddats och att verktygen för att upptäcka dem inte har hängt med. Polisens arbete med att identifiera riskungdomar behöver utökas till att omfatta grupper som tidigare inte stod på radarn.

För föräldrar, lärare och fritidsledare innebär det konkret att vara uppmärksam på plötsliga förändringar i livsstil som inte har en naturlig förklaring. Nya dyra kläder, smink eller tillbehör som inte betalats med egna pengar kan vara tecken. Det låter banalt, men polisen i Älvsjö pekar på just de signalerna som tidiga varningsflaggor.

De 148 miljonerna från Socialstyrelsen och Bob-samverkans struktur är nödvändiga grundstenar, men de räcker inte om de utgår från en bild av gängrekrytering som redan är inaktuell. Verkligheten på marken har förändrats snabbare än systemen som ska hantera den.