7 miljarder i kvartalsvinst för Shell under Irankriget

När fredsavtalet med Iran undertecknades i mitten av juni hade konflikten redan ritat om den globala energikartan. Amerikanska oljebolag framstår som de tydligaste vinnarna på Irankriget, inte för att de deltog i striderna, utan för att kriget stängde den viktigaste oljeleden i Mellanöstern och öppnade dörren för nordamerikansk export i en skala världen inte sett tidigare. Shell rapporterade 6,92 miljarder dollar i kvartalsvinst. BP fördubblade till 3,2 miljarder dollar. Samtidigt sköt bensinpriset i Sverige i höjden, tillväxtprognoserna kapades och inflationen tog fart igen. Samma händelsekedja, helt olika konsekvenser beroende på vilken sida av Atlanten man befinner sig.

Hormuzsundet stängdes och oljeflödena lades om

Den fjärde mars blockerades Hormuzsundet, det smala vattendraget mellan Iran och Oman där en stor del av världens olja normalt passerar. Omkring 80 procent av den olja som fraktats genom sundet har köpare i Asien, Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Blockaden slog hårdast mot just de länderna, som tvingades söka alternativa leverantörer.

USA fyllde tomrummet snabbare än de flesta analytiker räknat med. I maj nådde den amerikanska oljeexporten cirka 10,5 miljoner fat per dag, vilket gjorde landet till världens största oljeexportör för tredje månaden i följd. Siffran speglar en strukturell förändring som pågått längre än själva konflikten: den amerikanska skifferoljeindustrin har under ett decennium byggt upp produktionskapacitet som bara behövde rätt prisläge för att slå igenom med full kraft.

Resultatet blev en geografisk omfördelning av energivinster. Länder med egen produktion, framför allt USA, men även Kanada och Norge, stärkte sina handelsbalanser. Länder som importerar huvuddelen av sin energi, däribland de flesta EU-stater, fick istället räkna på snabbt stigande kostnader.

Kvartalsrapporterna i siffror

Oljebolagen har inte behövt anstränga sig för att förklara vinstökningarna. Prismekanismen gjorde jobbet. Shells kvartalsvinst på nästan sju miljarder dollar placerar bolaget i samma resultatliga som under toppåren efter pandemin. BP:s fördubbling till 3,2 miljarder dollar är lika talande, inte minst för ett bolag som under 2023 signalerade en mer dämpad investeringsstrategi.

Finansmarknaderna reagerade i linje med vinstsiffrorna. S&P 500 satte nya toppnoteringar och Nasdaq rusade 18,5 procent sedan slutet av februari. Uppgångarna drevs inte enbart av energisektorn, försvars- och teknikbolag bidrog, men oljepriserna gav det underliggande momentumet.

En exportmekanism som belönar volym

Det som gör den amerikanska positionen speciell är att vinsterna inte bara kommer från högre pris per fat. Volymen ökade samtidigt. Texas, som står för den största produktionsökningen, kombinerar ny borrkapacitet med befintlig infrastruktur som kan skala snabbt. Medan europeiska raffinaderier betalade premiumpriser för att fylla sina lager kunde amerikanska producenter leverera mer och dyrare samtidigt.

Priset som svenska hushåll betalar

I Sverige syns konflikten tydligast vid pumpen. Bensinpriset steg från ungefär 15,50 kronor per liter i februari till 17,51 kronor trots att regeringen genomförde en skattesänkning värd 1,64 miljarder kronor. Subventionen åts upp av stigande råoljepriser innan den hann märkas.

Men bränsle är bara den synligaste posten. Oljepriset driver kostnader genom hela ekonomin: plastråvaror har stigit med 40 till 70 procent, matförpackningar blir dyrare, flygbiljetter kostar mer. Det är en bred konsumtionspåverkan som inte går att kringgå genom att cykla till jobbet.

Konjunkturinstitutet uppskattar att oljepriset pressar upp den svenska inflationen med 0,6 procentenheter, en siffra som kan verka liten men som innebär att Riksbanken tvingades höja sin inflationsprognos från 0,9 till 1,5 procent. EU-kommissionen sänkte samtidigt Sveriges tillväxtprognos från 2,8 till 1,8 procent. Gapet mellan den förväntade och den faktiska tillväxten representerar miljarder kronor i uteblivna investeringar, jobb och skatteintäkter.

Kapital söker sig bortom råoljan

En mindre uppmärksammad effekt av konflikten är hur finansiella aktörer positionerat sig i alternativa energimarknader. Hedgefonder har enligt data från CFTC nästan tredubblat sina nettosatsningar på sojabönsolja sedan kriget bröt ut. Logiken är enkel: när oljepriset gör fossilt bränsle dyrt blir biobränslen relativt sett mer lönsamma, och sojabönsolja är en nyckelråvara i biodieselproduktion.

Problemet med den kalkylen är att den bygger på att odlingsarealer omfördelas. Bönder som planterar soja för energimarknaden planterar inte soja för matmarknaden. Kombinera det med att Hormuzsundet även blockerar gödselexport från regionen och risken för en global livsmedelskris blir konkret. Det är inte längre en teoretisk kedjereaktion utan en som redan syns i terminshandeln för baslivsmedel.

Venezuela som ny joker

Parallellt med spekulationen i biobränslen har blickarna riktats mot Venezuela, som sitter på världens största bevisade oljereserver men haft minimal produktion i åratal på grund av sanktioner och misskötsel. Exxon, som tidigare beskrivit landet som oinvesterbart, har börjat signalera öppenhet för framtida projekt. Om det handlar om genuina marknadsförutsättningar eller om politisk lobbying mot Trumpadministrationen är en öppen fråga, men riktningen är tydlig: energibranschen kartlägger redan nästa konfliktoberoende leveranskedja.

Fredsavtalet löser inte prisekvationen

Att Trump undertecknade fredsavtalet med Iran den 17 juni innebär inte att oljepriserna normaliseras omedelbart. Hormuzsundet kräver minröjning och säkerhetsgarantier innan full sjöfart kan återupptas. Iransk oljeproduktion har degraderats under konflikten och behöver investeringar för att nå tidigare nivåer. Analytiker räknar med minst sex till tolv månader innan iranisk export kan bidra till prispress.

Under den tiden cementerar amerikanska producenter sina nya handelsrelationer med asiatiska köpare. Kontrakt som tecknas nu löper på år, inte månader. Det skapar en strukturell fördel som består även när iransk olja så småningom återvänder till marknaden. För svenska konsumenter betyder det att bensinpriserna troligen förblir höga under resten av året, oavsett hur diplomatiska framsteg ser ut på pappret.

Den som vill förstå vart pengarna tar vägen behöver inte studera geopolitiken i detalj. Det räcker att läsa kvartalsrapporterna och sedan titta på sitt eget kvitto från macken. Mellanskillnaden hamnade i Houston.