Lidl expanderar med 45 nya butiksprojekt i Sverige

Lidl butiksexpansion tar nu fart på allvar: kedjan arbetar med 45 etableringsprojekt i Sverige samtidigt och pekar ut Norrland som den marknad där potentialen är störst. Beskedet, som kom förra veckan, innebär att lågpriskedjan går in i en snabbare fas av butiksexpansion än under de senaste åren.

Expansion med 45 projekt på gång

Lidl har 45 etableringsprojekt i arbete parallellt och vill öppna fler butiker de kommande åren. Det är en annan skala än att leta tomter i takt med att de dyker upp. Fyrtiofem projekt samtidigt kräver att organisationen redan står klar: markköpare, projektledare, byggentreprenader och lagerkapacitet måste finnas på plats innan den första spaden går i jorden. En butik som öppnar 2027 förhandlas i praktiken nu.

Det är därför tempot i dag säger mer om 2028 än om det närmaste kvartalet.

Exakt vilka adresser som blir butiker är inte offentligt. Kedjan har däremot pekat ut sina hetaste platser för nyetablering i rapporteringen från Dagligvarunytt som Dagens Industri återger, där också kommunernas motstånd tas upp. Räkna med att lokala planbesked, inte bolagets ambition, avgör vilka av projekten som faktiskt syns som butiker om ett par år.

Norrland är nästa front

Norrland är prioriterat område i Lidls expansion, och det handlar mindre om pris än om att utbudet av lågprishandel är tunt i förhållande till hur snabbt vissa orter växer. Det som talar för norr snarare än redan tätbebyggt söder:

• Industriinvesteringarna har dragit folk till orter där handelsytan inte byggts ut i samma takt. Efterfrågan finns före butiken.
• Färre konkurrerande lågpriskedjor per invånare. I Skåne och Mälardalen möts en ny butik direkt av tre etablerade grannar; i mindre norrländska städer kan den bli den enda i sitt segment.
• Billigare mark och färre budgivare om externhandelslägen, vilket sänker investeringen per kvadratmeter.
• Längre avstånd mellan orter gör att varje butik får ett större naturligt upptagningsområde än en butik i en förortskedja söderut.
• Motvikten: glesare befolkning och längre transporter från lager höjer logistikkostnaden per såld vara. Det är den räknesnurra som avgör hur långt norrut det går att gå.

Kommun kan säga nej

Flera av de 45 projekten kan stoppas av kommunen innan de blir butiker. Utan detaljplan och bygglov spelar det ingen roll hur färdig affärsplanen är.

Kommunen äger planmonopolet, alltså rätten att bestämma vad marken får användas till. En livsmedelsbutik i externt läge kräver ofta ny eller ändrad detaljplan, och den processen tar tid: samråd, granskning, beslut och möjlighet att överklaga.

Kommuner säger också nej av sakskäl, att handeln ska hållas i centrum, att trafiken inte klarar volymen, eller att marken är tänkt för bostäder.

Därför är 45 projekt ett tak, inte en prognos. Hur många som faktiskt öppnar beror på hur många planer som går igenom.

Bor du på en ort som nämns i sammanhanget är det kommunens detaljplaner och samrådshandlingar du ska följa; äger du butiks- eller handelsmark i ett växande norrländskt läge är det nu en köpare med bråttom finns i marknaden.